Som sagt jag älskar att fotografera. Och med dagens smarta telefoner så är ju kameran alltid med en. Liten, kvick och förvånande bra.
Men jag vill ändå slå ett slag på stora trumman för analog fotografering. Den har, sen jag utbildade mig till fotograf för tre år sen, kommit att ligga mig allt varmare om hjärtegropen. Personligen tycker jag att dessa fotografier har en helt annan själ än de digitala motsvarigheterna. Alla! kan fotografera digitalt och få precis lika makalöst vackra bilder som en erfaren fotograf. Det är bara att klicka och radera. Speciellt om man dessutom har ett redigeringsprogram att tillgå.
När det gäller analogt, blir det genast mycket svårare att ta den där perfekta bilden. Det förstår ni ju själva.
Så idag har vi varit ute på en fotopromenad i det härliga vädret med en 50 årig trotjänare jag fick i min ägo för inte så länge sedan. En Zeiss Ikon Contessa. Distansen blir oftast inte så lång dessa turer. Men tiden vi var ute blir dessto längre. Och hundarna älskar våra fototurer när det ges ett större svängrum att lukta in varje ställe vi stannar till på.
Nedan en selfie på mig och kameran jag nämnde.

Lägg sedan till fotoalbum! Känslan att sitta och bläddra i dessa! Betydligt mera själ och känsla än att klicka fram bilderna på dataskärmen eller surfplattan. Tycker jag i allafall.
Det är klart att bägge teknikerna har sina styrkor och svagheter, men ur ett konstnärligt, estetiskt perspektiv föredrar jag analoga bilder. Och vem vet...nästa steg kanske blir analogt fullformat.